My heart
I februari hamnade jag in på sjukhus för den som missat. Min rytm började plötsligt rusa iväg nått fruktansvärt. Fick diagnosen kammarkatykardia. Var på två ablationsbehandlingar var dom brände bort min störning. Första gången lyckades inte.
Efter andra ablationen som gjordes i slutet på april har jag bara haft några enstaka extra slag som är helt normalt. Jag har börjat få mitt normala liv tillbaka.
Igår hade jag på mig en holter igen. Jag hade bett om att få en för att jag förstås är orolig. Av någon konstig anledning hade jag ovanligt många störningar igår när jag väl hade på mig holtern. Kanske inbillade jag mig eller så var jag närvös eller så börjar störningarna komma tillbaka. Vi hoppas så på att det iaf inte är den sist nämnda.
Hittills idag har jag inte kännt av nånting, skönt så. Svaren får jag på tisdag så får se vad min läkare säger då. Hoppas på något positivt.
Det är betydligt bättre mot vad det varit men inte helt perfekt ännu, och det hoppas vi på att det blir!